Under 2021 sätter Myndigheten för stöd till trossamfund särskilt fokus på religionsfrihet och demokrati. I en serie längre texter kommer frågor om hot, hat och våld mot religiösa grupper, yttrandefrihet och religion och en rad andra aktuella teman att diskuteras.

Texterna kommer att publiceras kontinuerligt under året och är tänkta att väcka tankar och reflektioner kring religionens och trossamfundens plats och roll i det samtida demokratiska svenska samhällslivet. Bakom texterna står kunniga personer med bakgrund i olika delar av samhället. För de åsikter och slutsatser som framförs i texterna svarar skribentens själva.

Satsningen är en del av myndighetens arbete med att lyfta demokratins hundraåriga historia i Sverige inom ramen för riksdagens satsning Vår demokrati – värd att värna varje dag. Läs mer om detta här. Länk till annan webbplats.

Del 1: Väckelserörelsen och demokratin (28 januari)

Det är hundra år sedan Sverige blev en demokrati med allmän och lika rösträtt. Avgörande för demokratiseringen var det arbete som drevs av folkrörelserna under 1800-talet. Inte minst viktigt var att de utvecklade och spred ett nytt förhållningssätt till det skrivna ordet.

Om detta skriver Anders Johnson i en historisk tillbakablick som börjar med ett dop i Halland 1848. Han avslutar med att föreslå en ny demokratisk uppgift för den svenska frikyrkorörelsen. Läs hela texten.

Del 2: Om antisemitism, islamofobi och hotet mot demokratin (25 mars)

Religiösa minoriteters utsatthet för fientlighet, hot och hat har blivit en fråga som allt tydligare har hamnat i fokus de senaste åren i Sverige. Problematiken har uppmärksammats i såväl mediala sammanhang som av myndigheter och inom forskningen. I följande text dyker sociologen Daniel Lindvall djupare ned i islamofobins och antisemitismens samtida uttryck. Läs hela texten.

Del 3: Det religiösa civilsamhället
– en resurs eller ett hot?
(3 maj)

Vilken roll spelar trossamfunden i det svenska samhällsbygget – är de medspelare eller motståndare? Tittar vi på den politiska diskussionen under 2000-talet är det inte lätt att förstå hur vi ska placera de religiösa aktörerna. Vi gav civilsamhällsforskarna Linnea Lundgren och Lars Trägårdh utrymme att diskutera saken utifrån sitt perspektiv. Läs hela texten.

Del 4: Sverige: världsbäst på sekularism, religionsfrihet och religiös mångfald?

Att Sverige är ett sekulärt land tas ofta för givet – men vad betyder det egentligen? Att religionen är på väg att försvinna? Eller att vi saknar religiösa lagar? Per-Erik Nilsson diskuterar hur detta påstående rimmar med verkligheten och hur det förhåller sig till frågor om religionsfrihet och religiös mångfald. Läs hela texten Öppnas i nytt fönster.

Yttrandefrihet 

DEL 5: I skärningspunkten mellan religionsfrihet och yttrandefrihet – rättsliga reflektioner

Religionsfriheten är ständigt och alltjämt i fokus för samhällsdebatten. Den ges politisk betydelse, den får sägas ha etiska implikationer och den väcker reaktioner av olika slag.I den rättsliga kontexten har religionsfriheten visat sig få stor betydelse på olika sätt, eftersom den är central för våra mänskliga rättigheter. Läs hela texten

DEL 6: Religionsanalfabetismen hotar religionsfriheten: Behovet av kunskapslyft och en postsekulär religionspolitik

Föreställ er vad som skulle hända om media bara rapporterade om idrott när matchfixningar blev kända, huliganer rök ihop eller supportrar arrangerade gatuslagsmål. Ingenting om derbyfester eller vardagens serielunk. En mörk bild skulle framträda, och många fråga sig varför staten gödslar skattepengar på en så brutal verksamhet. Några skulle kanske till och med ropa på förbud? Detta är situationen för religiösa samfund i Sverige. Läs hela texten

DEL 7: SKOLANS VÄRDEGRUND OCH EN "ALLSIDIG" OCH "SAKLIG" SKOLA - ETT RELIGIONSPERSPEKTIV

Den svenska skolan har genomgått stora förändringar i takt med att det omgivande samhället har utvecklats till att bli sekulariserat och mångkulturellt. [1] Hedvig Lokrantz-Bernitz resonerar om skolans värdergrund och religionsfrihetens påverkan på dagens skola. Läs hela texten

DEL 8: MELLAN RELIGIONSFRIHET OCH YTTRANDEFRIHET: DET MEDIALA SAMTALET OM RELIGION OCH TROSSAMFUND

Det finns en utbredd uppfattning om att det mediala samtalet om religion i Sverige är övervägande kritiskt – och att detta är att vänta i vad som ofta slentrianmässigt kommit att beskrivas som ”världens mest sekulariserade land”. Linnea Jensdotter och Mia Lövheim resonerar kring, hur det mediala samtalet om religion och trossamfund ser ut i Sverige idag. Läs hela texten