110920
Från budgetpropositionen om trossamfunden och SST
Som tidigare meddelats föreslår regeringen i årets budgetproposition att statsbidraget till trossamfunden höjs med 10 miljoner och bidraget till SST med 2 miljoner. Skälen till detta och regeringens syn på trossamfunden och SST:s uppgift och uppdrag utvecklas i budgetpropositionen som presenterades i dag den 20 september under utgångspunkter för politikens inriktning inom utgiftsområde 17. I texten nedan och i bifogad fil Pdf, 35.8 kB, öppnas i nytt fönster. finner ni vad som regeringen säger.

"Trossamfund
För att möta det ökande behovet av att ge stöd till trossamfunden beräknar regeringen att anslaget för stöd till trossamfund bör tillföras 10 miljoner kronor fr.o.m. 2012.
För att tillgodose behovet av expertkunskap i allmänna religions- och trossamfundsfrågor och regeringens ökande behov av kunskap om och kontakt med olika trossamfund samt för att möta de ökade kraven på fördelning och uppföljning av statsbidraget beräknar regeringen att Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST) bör tillföras 2 miljoner kronor fr.o.m. 2012.
Trossamfunden kan genom sin verksamhet bidra till större kunskap, förståelse och respekt för olika trosriktningar. Att ge människor som invandrar till Sverige möjligheten att finna en trygghet här genom sin kultur och religion har betydelse för integrationen. I det mångreligiösa Sverige är kunskap, förståelse och samverkan nödvändiga för att människor av olika tro ska kunna leva tillsammans. Främjandet av religiösa minoriteters möjligheter att behålla ett eget samfundsliv uttrycks även särskilt i regeringsformen. För många som — frivilligt eller inte — över en natt ska byta land, språk och vänner är den religiösa tillhörigheten många gånger en trygg plats i allt det nya. Religionen är en av flera värdeförmedlande krafter i samhället och som förmedlar bl.a. både tradition och historia.
Social oro, förtroendekriser och intressekonflikter kan komma att bli viktiga områden för preventiv krishantering när internationella händelser får genomslag som konflikter i Sverige. Trossamfunden har i detta sammanhang en viktig roll att fylla. Trossamfund som i huvudsak betjänar personer med utländsk härkomst växer och därför behövs en väl fungerande basstruktur.
Trossamfunden erbjuder en möjlighet för människor att ge uttryck för andliga och existentiella behov och frågeställningar. Den religiösa mångfalden i samhället, liksom engagemanget för etiska, existentiella och religiösa frågor, medför förväntningar på insatser från trossamfunden, både från enskilda och från samhället. Kontakter och samverkan mellan olika trossamfund, liksom trossamfundens egen medverkan inom olika samhällsområden, är värdefull. Samfunden har kommit att uppfattas som en mycket angelägen och betydelsefull del av det civila samhället med unika bidrag i integrationsprocesser och stora samhällsinsatser i form av andlig vård inom sjukvården, barn- och ungdomsverksamhet, generationsöverskridande verksamhet m.m. På många områden kompletterar trossamfunden där staten inte räcker till, t.ex. det sociala ansvarstagandet för utstötta människor. I samband med större olyckor och kriser i samhället blir kyrkor och sjukhuskyrkan naturliga samlingspunkter och ett stort stöd för många. Sjukhuskyrkan är en resurs för sjukhusen och erbjuder enskilda samtal, beredskap under kvällar och helger, samtal för personal, sorgegrupper, m.m.
Det övergripande syftet med statens stöd till trossamfund är att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva långsiktig religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och social omsorg m.m. Genom samverkan mellan SST och trossamfunden behandlas angelägna frågeställningar kring bl.a. värderingar, respekt och tolerans.
Regeringen har fortlöpande dialog med trossamfunden genom ett särskilt råd, Regeringens råd för kontakt med trossamfunden, som består av representanter från staten och samfunden."