Publicerad: 2021-04-20

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Samarbeta bort en smitta – går det?

Coronapandemin har tydligt visat att trossamfunden är en viktig resurs när krisen drabbar samhället.

Under året som gått har SST agerat som länk mellan trossamfund och andra myndigheter för att ta tillvara denna resurs.

Redan tidigt under pandemin kom många frågor från olika trossamfund till myndigheten där det uttrycktes en oro för vad pandemin skulle innebära om den nådde Sverige. Kristina Hellner är ansvarig för krisfrågor på Katolska kyrkan i Sverige och säger att man tidigt blev varse om spridningen av coronaviruset. ”I januari 2020 ställde vi in planerade besök från Kina och när de första sjukdomsfallen konstaterades i Italien följde vi, med oro, utvecklingen där”. Många trossamfund har idag rötter i andra länder, och flera av dessa länder nåddes tidigare än Sverige av pandemin.

Krismöten varje vecka

SST kallade till ett första samverkansmöte med trossamfundens nationella krisgrupp den 16 mars. Syftet var att förstå vilka frågor trossamfunden hade om pandemin och att få in aktuella lägesbilder. Hur såg oron ut? Planerade man att stänga ned verksamhet? Fanns det många sjuka bland samfundens betjänade? Vid det första mötet rapporterades bland annat om att i andra länder som trossamfunden hade kontakt med hade hårdare restriktioner än i Sverige redan införts. Flera trossamfund rapporterade att de helt stängt sina lokaler eller ställt in aktiviteter för att förhindra smittspridning.

SST:s handläggare Hasnain Govani vid ett av myndighetens krissamverkansmöten

Den information som kom från trossamfunden förmedlades sedan vidare av SST till andra aktörer, såsom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., som anordnade krissamverkanskonferenser där trossamfundens rapporter bidrog till den övergripande nationella lägesbilden. Örjan Wallin är handläggare för krisberedskap på SST:

”Innan krisen drog igång var flera myndigheter, regioner och kommuner inte helt införstådda med vilken resurs trossamfunden kan vara som informationskanal – men det är de nu. Vårt samarbete med trossamfunden har gjort det möjligt för andra offentliga institutioner att snabbt ochenkelt nå ut med viktiga meddelanden. Trossamfunden når långt i sina nätverk och har ett högt förtroende också hos de grupper i Sverige som av olika anledningar inte har så väletablerad kontakt
med – eller förtroende för – myndigheter.”

Många olika frågor på dagordningen

SST och trossamfundens samverkansmöten fortsatte under hela 2020 (och våren 2021) och många olika frågor med kopplingar till pandemin har hanterats. Flera olika myndigheter har deltagit på mötena för att svara på specifika frågor från trossamfunden eller för att ge information kopplat till pandemin.

Frågor som man arbetat med är exempelvis de olika rekommendationer och riktlinjer som Folkhälsomyndigheten (och andra myndigheter) har gett och hur dessa ska förstås i relation till trossamfundens olika verksamheter. Begränsningar av antalet deltagare på allmänna sammankomster, vilket påverkar trossamfundens vardagliga verksamhet har varit en sådan fråga. Även frågor om barn-och ungdomsverksamhet kopplat till pandemin har varit ett återkommande ämne. Trossamfundens har aktivt arbetat för att tillvarata barn- och ungas möjlighet till en meningsfull fritid under smittsäkra former. Via samverkanmötena har trossamfundens röst för socialt utsatta grupper under pandemin hörts tydligt. Vidare har man också diskuterat de
svåra ekonomiska omständigheterna som varit till följd av pandemin.

Tidigt i samverkan lyftes också frågor om hantering av avlidna och ceremonier och ritualer i samband med dödsfall. Ett viktigt undantag från begränsningen om åtta deltagare vid allmänna sammankomster och begravningar drevs igenom med hjälp av trossamfunden. Resultatet blev att upp till 20 deltagare kunde samlas vid begravningsceremonier.

Filmer med trossamfundsledare

Under våren 2020 var pandemin fortfarande i en inledande fas och nya sätt att hantera vardagen behövdes. Under april och maj inföll flera stora högtider för olika trosinriktningar, som nu inte kunde firas på sedvanligt sätt. Pandemin gjorde att många trossamfund helt stängde sina lokaler. Andra fortsatte att ha öppet men begränsade sin verksamhet kraftigt. En stor del av all verksamhet inom trossamfunden och deras församlingar gick över till olika digitala plattformar där for mer för att mötas och fira högtider var under uppbyggnad.

För att hjälpa till att sprida information till så många som möjligt om hur smittspridningen kunde begränsas kom idén upp att göra filmer med trossamfundsledare på olika språk inför de stundande religiösa högtiderna. Filminspelningarna var ett samarbete mellan MSB, SST och trossamfunden med Folkhälsomyndighetens olika budskap. Filmerna spreds förutom via SST:s Youtube-kanal också i trossamfundens egna kommunikationskanaler, som exempelvis Whats-up och Viber. Mottagandet av filmerna blev positivt och man spelade in ytterligare filmer i slutet av året inför de högtider som då stundade.

I filmerna talar trossamfundsledare från olika religioner om läget Sverige och världen och tydliggör vikten av att lyssna på den information som myndigheter förmedlar. Hasnain Govani på SST är en av de som jobbat med att ta fram filmerna. Han poängterar vikten av att nå ut på olika minoritetsspråk – men också att det kan vara en fördel att göra det med ord som tar hänsyn till människors religiösa och kulturella bakgrund.”Den feedback vi får från trossamfundens representanter säger att vi når långt och att många är tacksamma för budskapet”, säger Hasnain Govani som är handläggare på SST.

Man Jung Shih är en av alla de trossamfundsledare som har spelat in informationsfilmer under 2020 och 2021med syfte att informera om covid-19.


Förtroendeskapande samarbete

Från både myndighetsrepresentanter och ledare inom trossamfunden gör man bedömningen att den krissamverkan som varit under 2020 har underlättat situationen och kunskapsinhämtning för trossamfunden i Sverige. Inte minst genom att trossamfunden har haft möjlighet att lyfta frågor som funnits och de har också blivit bekräftade i att deras arbete varit viktigt.

En annan viktig del i detta samarbete handlar om att trossamfunden har varit med och bidragit till att skapa förtroende för myndigheternas hantering av pandemin. Trossamfunden har en stor kontaktyta som även omfattar individer och grupper som har en låg tilltro till myndigheter, varför SST har kunnat fungera som mellanhand i information och kommunikation. Förtroendet för myndigheters hantering har därmed kunnat upprätthållas bättre än utan en löpande dialog, menar Örjan Wallin på SST, och fortsätter:

”Att myndigheter varit i kontakt med trossamfund inom ramen för SST:s krisberedskapsgrupp har varit viktigt för att bygga förtroende och för att bidra till hanteringen av pandemin. Samverkan med andra berörda myndigheter har enligt vår bedömning varit väl fungerande, ambitionen har varit att agera som ”spindel i nätet” för målgruppen trossamfund och därigenom ge myndigheter på såväl nationell, regional som kommunal nivå möjlighet att arbeta med trossamfund
som målgrupp”.

Text: Tanja Viklund, krisberedskapshandläggare
på Myndigheten för stöd till trossamfund

Ovanstående artikel ingår i Religioner i rörelse 2021, som är Myndigheten för stöd till trossamfunds årsbok. Syftet med denna årsbok är dels att spegla några av de olika verksamheter och projekt myndigheten gör, dels att berätta lite mer allmänt om intressanta fenomen och förändringar i fältet religion/trossamfund i Sverige. Läs mer om Religioner i rörelse 2021

Mer ur innehållet:

Samfunden i pandemin – svårigheter och ljuspunkter. Röster från trossamfunden.

En ansträngd tid. Om pandemins påverkan på samfundens ekonomi.

”Många har förlorat hoppet”. Hur märks utsattheten i spåren efter covid-19 från trossamfundens horisont?

”Koranbränning är inte välkommet i Malmö”. Så engagerade sig trossamfunden