Genomföra kunskapshöjande insatser för att förebygga och motverka antimuslimsk rasism
Utgångspunkterna för arbetet är att det ska vara kunskapsbaserat, genomföras i samverkan med nära berörda, vara förankrat och intressentorienterat, utgå från best practices och en process av kunskapsbyggande och -överföring, samt särskilt uppmärksamma unga personers samt kvinnors och flickors utsatthet.
Kunskapsbaserat
Arbetet ska vara förankrat i aktuell forskning och annan insamlad data, exempelvis i form av myndighetsrapporter. Internationella erfarenheter av lokalt arbete mot antimuslimsk rasism ska beaktas. Eftersom strukturerad kunskap om hur antimuslimsk rasism upplevs och arbetas med på lokal nivå i hög utsträckning saknas, ska projektet själv inhämta sådan kunskap genom studiebesök och dialog med berörda parter.
För att denna utgångspunkt ska kunna uppnås kommer projektet att beställa forskningsrapporter som a) sammanställer befintlig forskning och annan insamlad data, b) sammanställer befintliga kommunala och myndighetspolicys på området, samt c) ger en internationell utblick.
Därutöver kommer projektet, under en första fas, att utse 10-15 undersökningskommuner ur SST:s kommunnätverk, bestående av kommuner med utvecklade relationer till de lokala trossamfunden, liksom ur MUCF:s UDD-nätverk, bestående av kommuner med ett utvecklat ungdomsdemokratiarbete.
I urvalet av kommuner ska sådant som storlek, geografisk placering och demografi beaktas, liksom relationen till den lokala muslimska befolkningen. I dessa undersökningskommuner ska dialogmöten arrangeras, med relevanta företrädare för kommunen, det muslimska civilsamhället och muslimska medborgare. Målsättningen med dialogmötena är att inhämta kunskap om hur kommunerna arbetar i dagsläget, hur arbetet upplevs av det lokala muslimska civilsamhället och andra medborgare, på vilka sätt de närvarande muslimska personerna upplever rasism i verksamheter och på områden som är kommunens ansvar samt vad de skulle önska att kommunen ytterligare gjorde. I de utvalda UDD-kommunerna ska dialogmötena ske med unga personer. Kunskapen kommer att dokumenteras och sammanställas i en rapport som kommer att tjäna som underlag för det vidare arbetet.
I samverkan med nära berörda
Projektet ska genomföras i samverkan med berörda enskilda, det muslimska civilsamhället, engagerade kommuner och relevanta myndigheter samt SKR. Detta säkerställs genom att projektet har en referensgrupp bestående av personer i det muslimska civilsamhället, en myndighetsgrupp med representanter från relevanta myndigheter samt SKR, liksom dialog med engagerade kommuner och muslimska medborgare. För att särskilt fånga upp ungas, flickors och kvinnors perspektiv kommer särskilda dialogmöten att arrangeras med lämpliga civilsamhällesorganisationer inom detta fält. I samverkan med civilsamhället ska MUCF:s samverkansmodell användas.
Dialogmötena har en viktig funktion i sig själv, förutom att skapa kunskap till projektet. Genom dialogmötena stärks relationer mellan kommuner, övriga myndigheter och det muslimska civilsamhället. Processen kommer att bidra med att facilitera kontakter på lokal nivå och bygga förtroendekedjor genom samverkan. Detta kommer att innebära att projektet redan under sin genomförandefas kommer att skapa ringar på vattnet i riktning mot projektets målsättningar.
Förankrat och intressentorienterat
Det är centralt att projektets process och resultat upplevs som användbart av kommuner, relevant och korrekt av berörda enskilda samt i linje med relevanta myndigheters övriga arbete på området. Genom ovannämnda samverkansformer garanteras att projektet är förankrat hos de nära berörda. Projektet ska 1-2 gånger årligen stämma av med referensgrupp och myndighetsgrupp samt hålla en kontinuerlig dialog med SST:s kommunnätverk om hur arbetet fortskrider och uppdatera modeller och planer utifrån denna input. Projektet kommer att redovisas och diskuteras på de årliga konferenser som SST håller med kommuner, regioner och trossamfund.
Best practices och kunskapsbyggande
Arbetet mot antimuslimsk rasism och för en förbättrad dialog med det muslimska civilsamhället kan behöva se olika ut i olika verksamhetsgrenar inom det kommunala ansvarsområdet. I vissa kommuner finns redan upparbetad kunskap om hur man kan arbeta med frågan i enskilda förvaltningar, kunskap som behöver tas tillvara i vägledningen. En målsättning med arbetet i undersökningskommunerna, valda därför att de redan har etablerade relationer till det muslimska civilsamhället, är att det kommer att ge vid handen var det redan finns ett utvecklat arbete att bygga vidare på. Under projektets andra fas kommer 5-6 pilotkommuner att utses bland undersökningskommunerna, utifrån dialog och visat engagemang från kommunens sida. I dessa pilotkommuner ska under ett år arbetet på ett visst kommunalt ansvarsområde (exv. socialtjänst och omsorg, förskola, skola och vuxenutbildning, stadsplanering, kultur och fritid) fördjupas och följas. Sedan kommer arbetet i den berörda kommunen att följas upp med kommunala representanter, personer ur det muslimska civilsamhället och muslimska medborgare, för att fördjupa kunskapen om hur kommuner kan utveckla sitt arbete inom det specifika ansvarsområdet. Kunskapen kommer att dokumenteras och sammanställas i en rapport som kommer att tjäna som underlag för det vidare arbetet.
Unga personers samt kvinnors och flickors utsatthet
I samverkan med MUCF kommer särskilt fokus att läggas på unga personers samt flickors och kvinnors utsatthet genom hela arbetet. Det kommer att tillmätas särskild vikt i forskningsöversikten samt framträda som tema i dialogerna med medborgare, kommuner och myndigheter.
Kontaktperson: Mirjam Katzin, projektledare, mirjam.katzin@myndighetensst.se>